Blogg
2022/10/26Vad har Agnes Magnell, Vera Sandberg, Greta Westerberg, Lise Meitner och Eva von Bahr gemensamt? De var alla kvinnliga pionjärer inom ingenjörsvetenskap och bredde väg för kvinnliga ingenjörer. Men vägen dit kom att bli allt annat än enkel och än idag har vi en bra bit kvar.
Allt fler kvinnor väljer teknik men enligt IVAs rapport ¹ Teknisk obalans utgör kvinnor ändå endast 30 procent av alla utexaminerade civilingenjörer idag. Kan det vara så att vårt beteende tar sin grund i historien?
Maja Fjæstad bjuder på intressant läsning i ² Teknikens kvinnor – perspektiv på en mångfacetterad historia som hon författat i samarbete med Sveriges Ingenjörer.
² Enligt Fjæstad ansågs kvinnor vara en viktig del av arbetskraften under 1800-talet och de fick därför läsa tekniska kurser på prestigefyllda skolor i bland annat USA. Men allteftersom man försökte höja värdet av ingenjörsutbildningen försvann platserna och de kvinnor som tidigare varit välkomna hänvisades istället till ”kvinnosysslor”, som exempelvis laboratorieassistentyrket.
² De första tekniska högskolorna som öppnade i Sverige var avsedda för män då ingenjörsyrket inte ansågs passande för en kvinna (och då i synnerhet inte de handfasta utbildningarna som maskinteknik eller väg-och vattenteknik).
² ”De kvinnliga eleverna, hvilka väl icke kunna förutsättas äga lika motståndskraft som de manliga, sannolikt skulle öfveransträngas”.
² Däremot kunde eventuellt en mer teoretisk linje vara lämplig för kvinnor, förutsatt att de var så kallade ”specialelever”. En specialelev var en person som fick en plats på utbildningen enbart om det fanns lediga platser kvar. Dessutom skulle kvinnor – enligt det statliga läroverket – läsa till nödvändiga förkunskaper på privatskolor, vilket kostade mycket pengar. En annan väg in på utbildningarna var genom goda kontakter (och med goda menades – manliga kontakter).
² Om vi går tillbaka i tiden ytterligare, till 1700-talet, var kvinnors roll än mer begränsad. Kvinnan ansågs inte myndig och möjlighet till utbildning och rättslig ställning var minimal. Trots detta fanns det dokumenterat flera kvinnor som var samhällsaktiva genom att bilda exempelvis olika rörelser. Det var även vanligt att änkor tog över sin mans affärer. Men oavsett bevisat prov på engagemang och arbetsvilja fortsatte samhället att motarbeta kvinnans potential.
² Vi spolar fram tiden till 1897 då Agnes Magnell skrevs in på Arkitekturlinjen på KTH. Under sitt tredje och sista år gifte hon sig med en studiekamrat och lämnade då yrkeslivet. Hennes nya roll blev att arbeta från hemmet som assistent till sin man, vilket var vanligt för de tidigare yrkeskvinnorna.
² Det ska dröja till 1917 innan Sveriges får sin första kvinnliga examinerade ingenjör – Vera Sandberg. Hon började år 1914 som specialelev på Chalmers och var då ensam kvinnan bland 500 manliga chalmerister. Hon var 22 år när hon tog sin examen och sökte sig då till klassiska svenska industrier.
Kvinnor blev inte antagna som ordinarie elever förrän 1921 och sju år senare examinerades den första kvinnliga civilingenjören – Greta Westerberg. Greta ville inte vara sämre än sina bröder som börjat studera på KTH och det sägs vara kommentaren ² ”det var synd att hon bröt den vackra syskonraden” som gjorde att hon sökte in på sektionen för elektronik. Hon kunde därefter titulera sig som Sveriges första kvinnliga civilingenjör. Efter tre år på elektricitetsföreningens statistiska avdelning gifte sig Greta och blev Greta Woxén. Efter några år som hemmafru med fem barn skiljde sig paret och Greta återgick då till sitt ämnesområde som lärarinna i matematik, kemi och fysik.
² Agnes Magnell, Vera Sandberg och Greta Woxén bredde väg för kvinnors möjlighet till utbildning och röjde därmed en del formella hinder. Men trots möjlighet (om än begränsad) att studera var det inte förrän 1928 som kvinnor fick tillgång till högre statliga tjänster och först 1938 blev det förbjudet att avskeda kvinnor som blivit gravida eller gift sig.
² “Samhällsnormerna gjorde inte ingenjörsyrket till ett naturligt val för unga kvinnor”
² Lise Meitner och Eva Bon Bahr är två andra kända kvinnor från historien som minst sagt haft många motgångar. Lise knäckte koden bakom kärnklyvning men nobelpriset för upptäckten gavs till Otto Hahn. Lise nominerades till nobelpriset 15 gånger men utelämnades varje gång. Hon var också den första kvinnan att anställas på ett tyskt universitet och även första kvinnan som fick en professur.
² Eva Bon Bahr skrev en avhandling om tryckets inverkan på gasers absorption av infraröd strålning och var Sveriges första kvinnliga docent i fysik. Efterföljande tid stötte hon på flertalet hinder då det var lag på att inte anställa kvinnor på universitet. På grund av svårigheterna att bli anställd som kvinna gav Eva tillslut upp sin vetenskapliga karriär och började undervisa på folkhögskolan.
² Det är säkert få som känner till Agnes Magnell, Vera Sandbergs, Greta Westerbergs, Lise Meitnesr och Eva von Bahrs framgångar och därmed också flera andra kvinnors bedrifter i historien. Det finns troligtvis flera anledningar till detta men Fjæstad belyser några av de större och mest väsentliga aspekterna för oss:
Utvecklingen går framåt och i flera delar av världens kämpar kvinnor inte med samma problematik i denna utsträckning idag. Men branschen är fortsatt långt ifrån jämställd. Enligt 1 Teknisk obalans har flickor lågt självförtroende när det kommer till bland annat matematik, vilket är intressant då statistik visar att flickor har bättre resultat än pojkar i matematik på gymnasiet. Däremot vidareutbildar sig kvinnor i allt högre utsträckning än män. Totalt för de tio populäraste yrkesutbildningarna är andelen kvinnliga sökande 58 procent. Men inom ingenjörsprogrammen är det fortfarande bara mellan 25- 30 procent andelen kvinnor som antas.
Ett gemensamt mål för de organisationer, föreningar och företag som aktivt arbetar med frågan är att minska osäkerheten hos kvinnor samt öka intresset och antalet som söker in till ingenjörsutbildningar. Det finns flera tillvägagångssätt att göra det och ESSIQ är med på resan – mot 50%50.
Läs mer om kvinnliga pionjärer inom ingenjörsvetenskap:
² Teknikens kvinnor – perspektiv på en mångfacetterad historia
